onsdag 16 augusti 2017

Förståndet kommer med åren

Ibland är det synnerligen svårt att komma på rubriken för inläggen. I detta fall kommer flera alternativ upp i tanke. Som "Hut går hem", eller "När faen blir gammal blir han religiös". Men för att inte bli alltför ironisk blev rubriken som det blev.

I en debattartikel i Expressen funderar historikern Gunnar Wetterberg över tidens gång och olika politiska och byråkratiska reglers kombinationer och dess effekter. Ur ett åskådarperspektiv, tycks det. Kanske att han ser hela tillvaron ur ett historiskt perspektiv? Hans omtanke om det svenska landskapet som han uttrycker i artikeln var mer en bisak förr. Så var det alltså inte förr, när han var sekreterare i ESO-rapporten1988, Alternativ i jordbrukspolitiken. Då var det nyliberalt marknadstänkande som gällde. För den intresserade så finns en sammanställning om just avregleringen och Gunnar Wetterbergs insatser i HISTORISK TIDSKRIFT från 2008, Politikbyte och idéernas betydelse av Henrik Lindberg

Men tiderna ändras. Idag är allt Gunnar Wetterberg en konservativ samhällsdebattör (EU-motståndare och Nordisk unionist) med fokus på svensk byråkratis historia och tydligen även industrihistoria. Men kanske att dessa funderingar runt maktens historia inte bara begränsas dit utan kanske även jordbruket och bondens/allmogens historia kan bli en del av Gunnar Wetterbergs svenska historia. Och framtid.

(Andra inlägg i samma ämne: /sparbyten-bo-dockereds-vagval.)

måndag 14 augusti 2017

"Det är synd om kossorna"

På alla medeltida kungahov hade man någon som kunde säga sanningar utan att bli straffad. En gycklare som oftast berättade för fursten om den sanning som vanligen ingen sade rentut i allas rädsla för att inte vara PK (politiskt korrekt).
Idag tycks behovet av en gycklande sanningssägare vara större än på länge!
Men var finns gycklarna idag?
Bland bloggarna på nätet, måste svaret bli. För i det ängsliga väletablerade kommersiellt beroende pappersmedia  (eller radio/TV) finns inget av gycklande samhällskritik.
Eller?
Undantag finnes kanske.
Befriande, avslöjande och rakt mitt in i den politisk korrekta förljugenheten.
/nöje/nej-out-west-

torsdag 10 augusti 2017

Styrda opinionsundersökningar


Enligt talespråket att man letar där ljuset är som bäst, tycks olika opinionsundersökningar fungera i opinionsundersökningar riktade mot lantbrukare.

Och dessutom är de inte objektiva!

De flesta frågor i sådana undersökningar brukar innehålla ett Vet ej/Inget av dessa - alternativ men, vilket är noterat vid flera tillfällen, flera undersökningar, har vissa frågor inte med det alternativet utan bara ett antal alternativ som man lätt halkar förbi och inte inser vikten av frågan.
Som detta:


Vilka av dess alternativ skulle kunna påverka ditt beslut att investera positivt:

Givna svar att välja mellan:
Tillgång till kredit.
Investeringsstöd, vid ett tillfälle.
Årliga investeringsstöd.
Råd från en lantbruksrådgivare.
Att lära mig från andra jordbrukares erfarenheter av teknologin.

Det alternativ som brukar (och normalt borde vara med i en objektiv undersökning) finns inte:
Inget av dessa.

Varför inte?
Därför att det innebär att svaret inte blir det önskade!
Då det innebär att jordbrukare kanske inte är det som politiken och samhället ständigt, i alla tider, inbillat sig och alltid framhåller, att bönder är en samling idioter.
Och som alltid behöver höra det.
När det är politiken som vill höra att de är duktiga med sina ständigt återkommande jordbrukspolitiska beslut som alltid slår fel.
Styrda opinionsundersökningar, även om de hanteras på universitetsnivå, är en styggelse!
Eller från den centrala Brysseladministrationen!
http://www.aspecto.dk

måndag 7 augusti 2017

Vit mjölk - Vit makt

lördag 5 augusti 2017

Bondens frihet

I begreppet "Food Sovereignty/Matsuveränitet", som de europeiska bönderna myntade som ett politiskt ideal en gång på 1980-talet, när de insåg hur framtidens jordbruk/industrijordbruk skulle formas under inflytande från regelverket GATT/WTO, så ingick ett antal punkter, förutsättningar.
En var friheten att ta eget utsäde av egen gröda.
För den som inte har insikt i hur jordbruket som näring fungerar tycker nog att detta är en självklarhet.
Men så är det inte.
Det finns en kommersiell skatt som kallas växtförädlingsavgift.
En mycket märklig konstruktion som man ständigt måste hålla under uppsikt. Så att det inte utvidgas när nu makten över utsädet hamnat i storbolagens händer. Därför att denna kommersiella skatt uppstod då Sverige huvudsakligen hade två inhemska utsädesföretag. Idag enbart utlandsägda företag som sysslar med växtförädling.

För den bonde som är intresserad av växtodlingsgenetik och vill testa själv, vilket är fullt möjligt, så kan uppslag och idéer hämtas här.
Och kanske att en viss frihetskänsla infinner sig i dessa tider av kontroll och ekonomiskt slaveri när man skapar sin egen värld, sin egen matförsörjning.

torsdag 3 augusti 2017

Saxat ur Fjällkon nr 2 2017

           
 
                    OBS! NYA REGLER FÖR TJURAR!

Från och med den 1:a augusti 2017 får du inte längre ha tjurar permanent uppklavade på bås! Regeln gäller både avelstjurar och tjurar enbart för uppfödning till slakt så har du (som jag själv) haft tjurar på bås så är det dags att ta tag i saken innan installningen!

Att man inte kan få undantag för avelstjurar är beklagligt. Faktum är vi hela tiden ökar på risken att folk ska omkomma i tjurhanteringen som regelverken utformats. Vi har idag fler människor som hanterar vuxna (och numera alltid lösgående) tjurar än vad vi någonsin haft och framförallt fler människor utan tjurhanteringskunskap som hanterar stora tjurar. Varje år läser vi i lantbrukspressen om dödsfall kring tjurhantering. Ha respekt för tjuren! Vänd inte ryggen mot den!

En avelstjur som ska hanteras för betäckningar mår bra av att sitta fast så den inte alltid är van att få som den vill utan går att hantera säkert.
Vi har under åren med Alebäckssamlingarna sett åtskilliga gånger att tjurarna som aldrig suttit fast gått sämre att hantera vid samlingen, blivit mer stressade och gett sämre resultat vad gäller dosantalet.

Men nu är reglerna klara, tjuren får inte sitta fast annat än för behandling och ska ha sin ordinarie plats i en box eller lösgående på annat sätt.

Robert Nilsson    http://www.fjallko.se

tisdag 1 augusti 2017

Rid i natt

Svenskt jordbruks våldsamma skuldsättning har sina historiska paralleller.

Svenska bönders skulder angående miljöbeskyllningar som rullat på i femtio år nu, på olika sätt, har bönderna inte kunnat befria sig från. Varför?

Svenska djurägares levnad under extrema djurskyddsregler som gör att varje djurägare alltid bryter mot någon regel skapar faktureringsunderlag/skatter som ingen annan betalar.

Men lantbruket och dess utövare är en liten grupp. Inte som förr, en folklig majoritet!
Vad innebär det?

Har folket redan förlorat sin frihet som Moberg skrev om i mitten av förra seklet angående den tidens problem.

Är dagens makthavare på väg att sälja ut "skatterätten" via jordförvärvslagen och bolagisering av jorden? Något som "baggbölerilagen" stoppade för hundra år sedan.

Eller är det försent?

Man kan inte bedriva jordbruk i ett land om man inte har politiken med sig!

/rid-i-natt-avsnitt-1-av-4

söndag 30 juli 2017

Djurskyddsreglernas verkliga funktion

Nu har då äntligen debatten kommit igång. 
Det verkliga trendbrottet kanske?! 
Och krisen var uppenbar redan efter några år in i EU-medlemskapet. Ingen, eller bara få, insåg detta men hela den svenska administrationen blev som barn 1995. 
Ansvaret för ALLT var ju Bryssels. 

Men lönen (skatterna) fick man behålla inom svensk administration. 
Dessutom, när det kom nya idéer (direktiv) från Bryssel, fick svensk administration (politiken) välja mellan budgetfinansiering eller avgifter. Vad valde man? Givetvis avgifter. För då kunde man använda skatterna till "annat". 
Så statliga kontrollfunktioner blev avgiftsfinansierade/ kommersiella då hela verksamheten därmed styrdes av avgiftsfinansieringen. 

I vissa fall har detta blivit en kriminell utveckling där samarbetet mellan privata kommersiella krafter och kontrollfunktionerna i myndigheterna blivit så tätt hopknutna att ingen längre ser några gränser mellan dessa intressen. 
Och när en del av detta är ekonomiskt "uttömd" så uppfinns nya möjligheter via regeländringar som driver igång nya finansieringsfunktioner. 
Och ingen fattar detta. (Jo, en del.)

fredag 28 juli 2017

Värt att upprepa

Efter WWI så blev svenskt jordbruk uppdaterat genom en utbildningsvåg som startades av Per Rösiö och som var färdigstrukturerad runt 1910 med lantmannaskolor och högskola.
Det innebar att allt väsentligt om jordbrukskemi var spritt bland bönderna efter kriget. 
Det småskaliga jordbruket var uppmuntrat genom de politiska erfarenheterna från kriget. 
Men i samband med industrialiseringen som kom på 1930-talet uppkom en ny politisk tanke. 
Vilket blev statlig jordbrukspolitik efter WWII från 1947.
Att det småskaliga jordbruket skulle rationaliseras bort och bönderna skulle bli industriarbetare. Denna tanke har sedan dess styrt svensk politik. 
Så även idag. 
Istället för kommunistiska storjordbruk, där personalen odlar för eget bruk bakom sin statarbostad, så har vi idag kommersiella storjordbruk som styrs av lönsamheten som driftsbolag. 
Skillnaden är minimal, egentligen.
Kollapsen är likadan när ekonomin fallerar.
Man kan också jämföra med det franska jordbruket efter Napoleons tid. Storjordbruken, godsen, som varit adelns inkomstkälla föll ihop och styckades i små bitar till familjejordbruk. 
Vilket Strindberg beskrev i sin bok "Bland franska bönder".
Så allt upprepas.

/sa-lange-klarar-vi-oss-om-det-blir-krig/

onsdag 26 juli 2017

Desperata reaktioner

Är den franska modellen bättre än den indiska?
Dialog eller Självmord??

I Indien är debatten het: we-the-people-farm-distress-political-harvest
I ovan länk är Devinder Sharma medverkande i programmet. Devinder Sharma har följt den internationella jordbrukspolitiken i ett kvarts sekel. För tjugo år sedan (berättar  han på sin blog) var han och lyssnade på en indisk ekonom knuten till IMF som berättade att troligen kommer 400 miljoner indiska bönder lämna landsbygden de närmaste tjugo åren och flytta till städerna. Devinder Sharma såg detta som ett fruktansvärt framtidshot. En hemsk framtid. En urban skräckvision.
Idag har han insett att det ekonomen uttryckte var inte en skräckvision utan en förutsättning för den ekonomiska utvecklingen. Bönderna skulle bli industriarbetare.
Men ekonomen hade haft fel. Det fanns inga arbeten i städerna. Automatiseringen hade gjort sitt.  Men bönderna sålde sin mark och gjorde ett försök i staden. När inget fungerade så återvände man till hemorten, fattigare än förut. Om Devinder Sharma verkar något upprörd, temperamentsfull, så beror det på att han känner och kämpar för den delen av det indiska folket som är bönder. Ungefär halva det indiska folket.

Hur gör man då i Frankrike, enligt ATL: franska-bonder-satter-hoppet-till-debatt

Och vad handlar det om? Samma reaktioner i Indien som Frankrike - självmord.
french-farming-hit-by-600-suicides-a-year

Är detta värt en debatt - i Sverige?

Är detta måhända enda lösningen? TINA? (there is no alternative):



Ja, vad kan det innebära: /om-robotarna-tar-over/

Alltså, resultatet blir att maten måste bli gratis.

Detta inlägg ingår i "länkfarmen". Framtidens lantbruk! (kanske)

måndag 24 juli 2017

Fler skandaler

IT- skandalen på transportstyrelsen fördjupas allt mer. Och visar på en myndighetskultur som är helt ofattbar - för den som inte följt andra problem i samhället utan trott att allt står väl till i det svenska samhället. /annette-forsokte-stoppa-lagbrotten-varnade-flera-ganger/
Så är det inte. Det var bara en tidsfråga innan något skulle avslöja hur illa allt är.

Man kan rada upp en massa problem som blivit helt galet hanterat under åren.
Miljöproblem som Östersjöns algblomningar som felaktigt skyllts på jordbruket.
Vilket skapat onödiga restriktioner och mer kontroll på jordbruk än i liknande samhällsverksamheter.

Djurskyddsfrågor som i lagstiftningen blivit unikt svenskt med inslag som livslångt djurförbud/näringsförbud för totala bagateller. Vilket i sig skapat en terrorliknande myndighetsutövning - i strid med normalt rättänkande.

Utåt sett påstås allt fungera men i frågan om djurförbud, som hanteras som en "administrativ åtgärd", har myndigheterna delat ut sådant efter eget huvud, trots att man insett att detta handlar om näringsförbud. (Då man använder åtgärden som ett sätt att slå ut misshagliga medborgare och djurhållare/företagare.) Och sådant skall vara tidsbegränsat. Och hanteras i tingsrätten och inte i förvaltningsrätten. Och inte som "Administrativ Åtgärd"!

Nu i dessa sista dagar börjar sanningen komma ifatt. Årtionden av övergrepp på bönder och andra djurägare har blivit konstaterat egentligen vara fullständigt fel. Rena rättsövergrepp av myndigheter på enskilda medborgare. Förhoppningsvis kommer medborgarna att kräva ersättning och rättning i ledet. Vad det nu kan innebära.

I ett aktuellt domslut erkänner domstolen att Djurförbud är ett Näringsförbud. Genom politikens förfall och en maktfullkomlig byråkrati har Rätt blivit Fel. Den rättning i maktahavarledet som måste komma måste gälla för alla medborgare!

Citat ur domslutet:
 "Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att ett djurförbud i en sådan situation som nu är aktuell är en mycket ingripande åtgärd som innebär att ägaren fråntas rätten att disponera över sin egendom och som i praktiken har verkningar som kan likställas med ett näringsförbud."
http://cdn.fbsbx.com/

söndag 23 juli 2017

Om ARLA

En artikel om det omdiskuterade mejeriföretaget ARLA.
/milk-price-review-focus-on-arla

lördag 22 juli 2017

OT, eller?

De senaste dagarna har en politisk skandal av troligen aldrig förut förekommande dimensioner upptäckts.
Skall man kommentera detta eller inte?
Därför att det är inte ett jordbrukspolitiskt problem direkt. Men säkerhetspolitiskt.
Är jordbruk en del av säkerhetspolitiken?
Enligt moderna politiska tankegångar är det mesta bara "särintressen" och då särskilt jordbruket.
Vi är ju, för tusan, medlemmar i Europeiska Unionen och då ligger väl ansvaret i Bryssel?!
Men varför ansåg då förre jordbrukskommissionären att "varje medlemsland har ansvaret att försörja sitt folk med mat".
Men i Sverige är det Bryssel som är ansvariga för det mesta och som svensk byråkrat så är det lönevillkoren (och semestern) som är prioriterat. Inte jobbet. Förresten så lägger vi all data på "molnet", så det är redan fixat.
/swedish-transport-agency-worst-known-governmental-leak-ever-is-slowly-coming-to-light/

fredag 21 juli 2017

Slaktpriser



Med tanke på slakt kollar man litet noteringar på olika slakterier. Allra bästa pris, med alla värden rätt ligger på ungefär 35 kr. Tittar man på ATLs prisnoteringar så påstår de att priset på ungtjur i genomsnitt ligger på 44 kr och för kor på 38. 

En tjur som, bara, går i O, till exempel, betalas bara med ca 30 kr.
Kan undra varifrån ATL får sina glädjesiffror?
http://www.atl.nu/noteringar/

onsdag 19 juli 2017

Problemformuleringsföreträdet

Vem bestämmer över debatten?
Nog för att Livsmedelsstrategin åter väcker liv i den frågan.
Vem bestämmer över vad folk vill äta?
För konsumenters val är livsavgörande för lantbruket.
Med vilka medel skall livet för lantbrukare, bönder, trädgårdsodlare, fiskare och andra styras av samhället?
Eller är framtiden som "kapitalets traktorförare" redan livet, de medel som Livsmedelsstrategin satt upp för framtidens lantbruk/livsmedelsproducenter?

/varfor-vi-skall-valja-ekologisk-mat-del-1/
/lovande-framtid-for-trua-kurasar

söndag 16 juli 2017

Känsligt ämne

Inte trodde man att mjölk, vanlig mjölk, skulle kunna bli ett "modernt" politiskt problem.
Att mjölk är ett jordbrukspolitiskt problem, nu i Livsmedelsstrategins tider, det vet man ju. Men att det skulle kunna bli ett allmänt omdiskuterat problem - på grund av färgen - det blev en överraskning.
Men varför inte använda detta då?
I debatten om jordbruket i Sverige.
Hur då?
De boskapsskötande skaraborgarna, som var grunden till den boskapsskötande bondekulturen som är Svea rikes vagga som även visar sig som en genetisk egenhet där man kan dricka komjölk utan att få ont magen. Och där frekvensen av denna egenskap är som störst i just Skaraborg, bland infödingarna.
Nordens massajer, som en del vill kalla dessa infödingar.
Och helt riktigt så har Östafrikas massajer samma förmåga, att kunna dricka mjölk utan att få ont i magen.
Men detta vet inte debattörerna utan de bubblar om att mjölk är "rasistiskt".
/ibland-ar-ett-glas-mjolk-bara-ett-glas-mjolk/