tisdag 20 februari 2018

Ur fas med omvärlden


Svensk inställning till framtida CAP tycks vara ur fas med omvärlden.
Att gårdsstöden kommer att minskas är nog ganska givet. Det har man vetat sedan länge.
Men hur mycket och på vad sätt?
Resonemanget i WTO har Bryssel ägnat litet uppmärksamhet åt, men debatten om WTO och irritationen över kraven på Indiens hantering av stöd till fattiga via garantipriser till jordbruket och försäljning till låga priser till behövande, har irriterat WTO sedan förra beslutet för några år sedan. Nu samarbetar Indien och Kina i frågan - och siktar in sig på europeisk jordbrukspolitik.
Vilket uppmärksammas här: /common-agricultural-policy-europe-must-abandon-the-decoupling

Men så är svensk inställning helt annorlunda.
Det verkar nästan desperat!
Måhända att Livsmedelsstrategin enligt svensk uppfattning är helt fel ute?
Har man kanske läst på statistiken från Bryssel, som visar hur uselt svenskt jordbruk egentligen ligger till?
http://www.landlantbruk.se/lantbruk/sverige-vill-ha-tak-pa-jordbruksstoden/

fredag 16 februari 2018

Farm Bill i diskussioner

När nu ett nytt CAP skall plockas fram så pågår en liknande process i USA.
Man får hoppas att EU och Sveriges politiker och jordbruksadministratörer och ekonomer kollar hur processen utvecklas på andra sidan Atlanten.

På något sätt tycks det finnas likheter.
I USAs Farm bill tycks nedskärningar vara aktuellt och protester likaså.
Åtminstone från jordbrukarhåll. För svensk del är det lugnt. Statens rekommenderade nedskärningar till Bryssel angående CAP kan bli ett självmål för svensk del.
Hur kommer debatten att bli här framöver, när det blir skapt läge?
I USA är det redan igång: /budget-proposal-another-blow-to-family-farmers/

fredag 2 februari 2018

LFA blir ANC


Något sker i politiken som man undrar vad det innebär.
Förmodligen har de flesta sett kartan över det Europa där man anser att jordbruk skall existera även i framtiden - och där en ring hade ritats över de områden där man ifrågasatte jordbrukets framtid.
Och där en stor oval ring täckte hela Skandinavien. (utom Skåne) Bilden spreds i pressen och på nätet. Nu kommer en bild och en ny förkortning - ANC.

LFA är "Less Favored Areas" och ANC betyder "Areas facing Natural and other specific Constraints". En tydlig markering att här skall inget kommersiellt jordbruk bedriva utan det bör läggas ner då det antingen är "berglandskap", (särskilt områden norr om 62:a breddgraden), eller "områden med andra problem" som "tråkigt klimat, dålig jordmån, oländig terräng" eller "allmän meningslöshet som jordbruksbygd och beroende av turism, miljödiskussioner och prat om - öppna landskap". För att använda en rak och tydlig beskrivning.


Frågorna hopar sig! Vad innebär detta för det jordbrukspolitiska beslutet från förra året? Hur påverkar djurskyddslagens frikort till bolagsdrift för djurhållning? Hur påverkar detta den svenska inställningen i kommande CAP? Och inte minst, hur påverkar det svenskt jordbruk framöver?
/cap-indicators/

tisdag 23 januari 2018

Modern livegenskap - krokodilgapet

En bild kan säga mer än ord.
En bild med förklarande ord kan skapa mer tankar som kräver en förklaring.
Som nedan bild - med förklarande ord.
Källa: https://regionvasterbotten.se/2017/12/livsmedelsproduktion-i-vasterbottens-lan.pdf

Krokodilgapet



Den generation som blev producerande lantbrukare under 1970-talet håller på att avveckla. Man vet att genomsnittsåldern för lantbrukarkåren ökar. Kanske inte lika dramatiskt som den svenska yrkesfiskarkåren, som troligen helt upphört att existera inom fem år med den drastiskt förändrade situationen under senare år. Och som diagrammet här ovan visar har inte jordbrukets produktionsvärde följt med den allmänna utvecklingen som kurvan för konsumtionsvärdet visar.
Är det denna kurva som lockat lantbrukarna att hoppas på Livsmedelsstrategin? Att kunna fylla gapet mellan Konsumtionsvärdet och Produktionsvärdet?
Men som texten ovan bilden berättar så är det "någon annan" som lagt beslag på det värdet.
Går det att vända på utvecklingen, som en del lantbrukare tycks hysa förhoppningar om att Livsmedelsstrategin skall medverka till - de som skrivit Livsmedelsstrategin tycker väl att detta, allt öppnare krokodilgap bara är bra -, det är väl själva idén att pressa tillbaka jordbrukets priser ännu mer?

Då de aktiva inom jordbruksnäringen, precis som inom yrkesfisket, snabbt blir färre måste man ställa sig frågan: Finns det någon utanför jordbruket som önskar en förändring av nuvarande utveckling? Därför att det är majoriteten av befolkningen som bestämmer. Svaret måste nog bli nekande, därför att det är alltför många som tjänar på nuvarande utveckling.
Då uppstår en ny fråga. Vem skall göra jobbet framöver?

För svensk del torde svaret bli - en snabbare mekanisering. Men även det har sina begränsningar. Tekniken skall hanteras i en mängd olika situationer då naturen är den oberäkneliga faktorn och då måste den mänskliga faktorn räknas med. Förhoppningarna till politiska beslut av olika slag är stora men är det en realistisk bedömning?
Känslan är att de byråkratiska funktioner, som miljöregler och djurskyddslagar med sina olika tekniska föreskrifter, egentligen handlar om kontroll och styrning av näringen och dess utövare, som ersättning för ett fungerande företagande med vettig ekonomi.

I det internationella industrifisket har en nygammal funktion uppstått då världens havsfiskbestånd överutnyttjats sedan mitten på 1980-talet (ungefär vid samma tid som det svenska jordbruket började tappa i ekonomiskt värde) - och det är slaveriet. Man shanghajar folk och använder dem som slavar på fiskebåtar som nästan aldrig anländer hamn. Orsaken är en extremt osäker verksamhet där en normal anställning är ekonomiskt omöjlig. Är det framtiden för det globala jordbruket (och det svenska jordbruket)?

Slaveriet inom jordbruket har varit ett vanligt fenomen. Bönderna har även i Sverige, långt fram i tiden, haft arbetsskyldighet hos godsägare och större markägare. Den självägande bondens frihet har successivt minskat under 1900-talet och är idag helt kringränd av byråkratiskt regelverk. Är då detta ett slaveri, en typ av livegenskap?

Hur var den ryska livegenskapen, som måste betraktas som det sista (senaste?) varianten på temat. Den upphörde genom dekret av den ryske tsaren Alexander II år 1861 (med orden:  ”Det är bättre att börja avskaffa livegenskapen ovanifrån än att vänta tills den avskaffar sig själv underifrån”), men måste anses blivit återinförd, ovanifrån, av Stalin av samma orsak som tsaren avskaffade livegenskapen. Arbetskraftens kostnad. Vem skall göra jobbet?

/hart-liv-for-skanska-bonder-pa-1600-talet/
http://lup.lub.lu.se/luur/

Livsmedelsstrategin saknar ett moment som tidigare jordbrukspolitiska beslut hade, som innebar en social dimension, en ekonomisk funktion, för näringens utövare. Ett inkomstpolitisk mål för bönderna. Det enda nu är en produktionsinriktad ambition. En obehaglig parallell till Stalins produktionskrav på kulakerna i Sovjetunionen, före tvångskollektiviseringen. Är Livsmedelsstrategin, egentligen, ett politiskt hot mot Sveriges godsägare, lantbrukare, bönder och torpare? Producera utan tanke på rättvis ersättning!


torsdag 18 januari 2018

Myt eller verklighet

Under senare tid har man ständigt hört att de svenska slaktdjurspriserna är högst i Europa. Stämmer det eller är det en myt, en vandringssägen som skapar mer problem än nytta? Om så är fallet, att någon ständigt påpekar något som inte stämmer, varför sker det i så fall?

De officiella uppgifterna från Scan är följande R-klassade handjur: 32.25 kr
Eller Ugglarps för någon vecka sedan: 33.25 kr

Fast de danska priserna är ungefär som här i Sverige: /danishcrown.dk/

Vad säger då irländarna?

Kopierat ur ett nyhetsbrev från Irish farmers:
"The top price for U grading bulls is €4.10/kg, falling back to €4.05/kg for sellers with less bargaining power, while R grades are selling in general for €4.00/kg, rising to €4.05/kg in flat-priced deals involving mainly U grading bulls. Bulls under 16 months and trading on the grid are selling on a base of €3.95/kg to €4.00/kg."

Som man kan konstatera är den svenska situationen inte ett dugg annorlunda än övriga Europa.
Och det dagsaktuella resonemanget låter så här: /farmersjournal.ie/cattle-price-pressure-is-opportunistic/

I den irländska debatten tycks man resonera om någon slags marknad, vilket man nästan aldrig hör i den svenska debatten. Utom då myten om de unikt höga svenska slaktdjurspriserna. Varför är det så?
Hur ser svensk slakterimarknad ut numera? Hur kan det fungera med ett fåtal företag i en liten bransch? Där alla känner alla. Och dessa företag har full insyn i djurhållarnas CDB-register. Att planera för maximal profit är hur lätt som helst. Men då krävs en liten detalj för att allt detta skall fungera - myten om priset.

måndag 15 januari 2018

Vad sade andra om D. Trumps tal till farmarna?


I ett inlägg häromdagen handlade om president Donald Trumps tal till en grupp församlade amerikanska farmare. ( /trump-och-de-amerikanska-bonderna. ).

Och då kan det vara av intresse att läsa vad man tyckte runt om i farmar-USA.
WallacesFarmer har en givande artikel med länkar där mycket av stämningen i lantbruks-USA kan avläsas :  /trump-afbf-what-did-everyone-else-say

Man får härigenom en god bild av det amerikanska lantbrukets olika problem.

fredag 12 januari 2018

Farliga vägar - djävulen sitter i detaljerna




Så är nu ett försök till en ny djurskyddslag presenterat. För den som följt utvecklingen i trettio år är nu en tydlig väg framåt lätt att utläsa. För många blir det en farlig väg som lätt kan bli en färd utför ett stup, både bokstavligen, ekonomiskt och socialt.

Och detta i bara en liten detalj, men ack så betydelsefull.
Detaljen heter Djurförbud.

Nuvarande lydelse:




Och kommande (föreslagna) lydelse:



Man bör också notera hur det fungerat under senare år, citat:
"I Eva Erikssons utredning om ny djurskyddslag 2011 kopierades formuleringarna: ”Enligt Jordbruksverkets vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. (s. 25 f.) kan bedömningen av om ett förbud ska meddelas enligt 29 § punkten 5 väcka många frågor. Upprepade tillfällen får enligt Jordbruksverkets bedömning anses innebära minst tre till antalet. Beslut enligt 26 § djurskyddslagen om förbud eller föreläggande räknas antalsmässigt, på samma sätt som domar för brott mot djurskyddslagen, alltså minst tre. Även förelägganden och förbud som gäller förseelser som inte är av så allvarlig art ska räknas in. Det saknar betydelse för bedömningen om djurhållaren har åtgärdat de brister som föranledde föreläggandet eller förbudet. Enligt Jordbruksverkets uppfattning bör förseelser före bestämmelsernas ikraftträdande 2003 inte räknas in och därefter, dvs. efter 2013, bör förseelser äldre än tio år inte beaktas.”
källa:  forystablogg.wordpress.com/2018/01/08/5e-punkten/

Skillnaden är obetydlig men bör noteras. Att det nu är 6 punkter istället för 5 som klart avgör Djurförbudets tillblivelse.  Antalet - tre - är inte nämnt den nya texten! Och huruvida man åtgärdat kraven har alltså ingen betydelse! Fram för nya tolkningar från länsstyrelsernas jurister.
______________________________

Punkt 6, som är det nya, är just denna djävulska detalj! Kommer man i det läget att åtal väcks har det hittills oftast rubricerats som "Djurplågeri, alternativt Brott mot Djurskyddslagen". Blir man friad från djurplågerianklagelsen (som innebär närmast en fysisk handling mot djur) kan/brukar domstolen/tingsrätten ändå klämma till med "Brott mot djurskyddslagen" då det är avvikelse från de tekniska föreskrifterna. Något som de flesta djurhållare gör dagligen. Utan att inse det. Även om det inte innebär djurplågeri, eller ens en olägenhet för djur. Därmed är Djurförbudet ett självklart resultat av varje domstolsförhandling, oavsett om detta sker i förvaltningsrätten eller i tingsrätten. Att överklaga myndighetsbeslut blir därmed ännu mer meningslöst än idag.
_______________________________

En fråga som vi vanliga dödliga ställer angående Djurförbud - kan ett aktiebolag, en juridisk person, få Djurförbud? Så här motiverar Regeringen sin åsikt om en juridisk pesons djurskyddsansvar:

"Utredningen föreslår också att med dom ska likställas beslut om företagsbot. Inledningsvis kan konstateras att även ett åläggande av företagsbot, som är en s.k. annan rättsverkan av brott, måste ske genom en dom av allmän domstol eller ett godkänt strafföreläggande. Företagsbot ska enligt 36 kap. 7 § brottsbalken åläggas näringsidkare för brott begångna i näringsverksamhet under vissa särskilt angivna förutsättningar. Beslutet om företagsbot kan också rikta sig till en juridisk person eller till en annan fysisk person än den person som har begått den brottsliga gärningen.
Beslut om djurförbud ska däremot endast rikta sig till fysiska personer och vid tillämpning av punkterna 4 och 5 i förslaget till den eller de fysiska personer som har befunnits skyldiga till brott. Utredningen har inte närmare motiverat varför ett beslut om företagsbot bör likställas med en dom eller ett strafföreläggande när det gäller djurförbud. Enligt regeringens bedömning saknas därför i nuläget tillräcklig analys för att lägga till beslut om företagsbot som en grund för djurförbud." 
.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2018/01/ny-djurskyddslag/

Hur skall vi tolka detta?

Djurskyddslagen gäller inte lika för alla! Aktiebolag går fria från Djurskyddslagen.
(Gäller knappast driftsbolag där bolagsägarna själva är aktiva i djurskötseln).

Resultatet för landets bönder blir en katastrof. Ekonomisk ruin och social stigmatisering.
Svensk djurhållning blir total industrialisering i bolagsform.



onsdag 10 januari 2018

Trump och de amerikanska bönderna.


Nyligen var den amerikanske presidenten Donald Trump och talade inför ett antal tusen farmare.
Han var som vanligt vältalig enligt ett osvenskt mönster. Som detta:


  “As we put more money into the pockets of all Americans, including farmers and ranchers, we are also putting an end to the regulatory assault on your way of life. It was an assault, indeed,” Trump said. “For years, many of you have endured burdensome fines, inspections, needless paperwork and relentless intrusion from an army of regulators from the EPA, FDA and countless other federal agencies.”


Det var nog välgörande för farmarna att höra detta. /trump-working-deliver-farmers