tisdag 19 september 2017

Det öde landet



Om en månad skall några landsbygdsbor samlas i Broddetorp för att diskutera framtiden.
Naturbrukskonferensen 2017 i Brooddetorp, utanför Falköping, den 20-22 oktober.

I nedan länk finns en artikel av en norrman som sett det svenska problemet med klar blick.
Läs den och kom gärna till Broddetorp.

/det-ode-landet/

torsdag 14 september 2017

Nya rön, nya problem

I nedan länk finns en artikel om koldioxidens effekter i naturen. Effekter som tydligen ingen funderat på. Hur ökningen av koldioxiden i atmosfären ökar socker och andra kolhydrater i växter som ingår i humankonsumtionen. Men då ökningen av koldioxiden i atmosfären är ett faktum och troligen fortsätter att öka så gäller det bara "att gilla läget".

Det förändrar alltså inte det huvudsakliga problemet utan tvärtom. Att all odlingsmark utarmas med bortodling och bortförsel av skörd och mineraler via skörden. Det innebär bara att man måste ta hänsyn till de nya förutsättningarna. Vilket inte görs alls och har inte ingått i resonemanget de senaste hundra åren. 

T.ex. har man krävt ökad avkastning för mjölkkor sedan mitten av 1800-talet. Utan att fundera på vad det innebär för mjölken och kon. Idag har man undringar som innebär att utfallet av ost i mejerierna kanske är onödigt dåligt då korna inte klarar att ge en mjölk som går att ysta då de frestas för hårt med foder och genetik. Men även detta är bara i starten av försök, åtminstone i Sverige. 

Den typ av jordbruksdrift/ boskapsskötsel som vi haft i stort sett fram till sekelskiftet 2000, via betesdrift, innebar att det mesta mineralerna i jordbruket omsattes på platsen, alltså in i kon och ut i andra ändan. Däremot när man flyttar in korna i jättestora stallar med 10 000 kor och mer så flyttas mineralerna från odlingsplatsen till någon annanstans. Odlingsmarken blir näringsfattig/ mineralfattig."Gruvdrift i marknivå" som någon kallat detta.

Så problemet har två sidor. Bortodling utan att ersätta mineralförluster och för höga krav på avkastning. (När det gäller mjölkkor så innebär det tre gånger högre krav idag än för femtio år sedan. Den biologiska gränsen är troligen redan nådd, men det vill ingen riktigt erkänna då det gör många inom avelsbranschen arbetslösa. Och jordbruksekonomerna/nationalekonomernas teorier spricker därmed)

/food-nutrients-carbon-dioxide/

onsdag 13 september 2017

I potatislandet

För de som inte kan svensk lag som styrt sedan länge för bönder så kan detta uppfattas som stötande.

Kommentarerna är ironiska, förbannade och uppgivna. Som nedan:
"Om denna historia är med sanningen överensstämmande, befinner vi oss i en verklig krissituation i (potatis)landet Sverige. Det saknas resurser till att gripa och lagföra mördare och våldtäktsmän. Däremot går det bra att åtala och döma en potatissäljande bonde! Man häpnar och förtvivlar!"

Men läs gärna artikeln  - och kommentarerna.
/odlare-fick-dagsboter-for-handel-av-potatis-i-losvikt/

söndag 10 september 2017

Synen på bönder varierar

"När det gäller böndernas roll blev också den berättigade frågan vilken roll de kan ha för världsfreden. De jordlösas roll i Brasilien nämndes som något som för några år sedan hade varit betydelsefull men numera tycks allt färre märka av böndernas situation i massmedia. I miljörörelsen är det tvärtom så att konflikterna kring storföretagens landgrabbing från småbrukare ses som alltmer central för militariseringen och därmed fredskampen i världen. I Europa sker landgrabbing i alltfler länder som Rumänien och även i Sverige. Genom att arrendera mark tar utländska bolag över alltmer mark också i Ukraina som står inför ultimatum från IMF om att tvingas ta bort en lag om förbud mot utländska bolag att äga åkermark. Hur den bördiga svarta jorden förvaltas står i centrum för kriget i Ukraina när Europas periferi förväntas leverera allt billigare råvaror och arbetskraft till centrumländer som Sverige. Samma typ av politik förs också i Sverige som även här leder till landgrabbing och minskad självförsörjningsgrad med allt större beroende av den storskaliga jordbruks- och livsmedelsindustrin. Att driva en ekonomisk och ekologisk politik som främjar landsbygden och böndernas intresse är därför centralt för en fredsskapande politik som minskar klyftorna mellan periferi och centrum byggd på sociala och enande ekologiska intressen i stället för nationalism."

/dags-for-fred-rapport-fran-fredsmote-i-stockholm-20-maj-2017/

lördag 9 september 2017

25/50=??

Strålande markaffärer i landgrabbingens tidevarv.
Gick inte riktigt som man tänkte, tycks det.
/domkyrkan-far-nej-om-markkop/

måndag 4 september 2017

Underlätta uttåget ur bondelivet


I en ledare i ATL skrivs om rationaliseringseffekten som kommer att bli när Livsmedelsstrategin driver igång förändringarna inom lantbrukarleden på allvar.
Att underlätta uttåget ur bondelivet.

Det är inget nytt utan ansågs 1995 vara en löjlig detalj i CAP då svenskt socialförsäkringssystem var så överlägset. Tänk vad saker och ting kan förändras.

Den hybris som styrde svensk politik 1995 borde inte funnits utan en stor ödmjukhet inför EU-anslutningen hade, åtminstone för jordbrukets del, varit väldigt välgörande den gången.


Vad kallar Bryssel "Uttåget ur bondelivet"?
Jo, bondepensionen!

Den som vill veta mer:
/bondepensionen. och
/bondepensionen. och
/skogsplanteringsdirektivet-och.

fredag 1 september 2017

Nästa CAP


Så börjar då debatten om nästa femårsplan för europeiskt jordbruk. Det som kallas CAP, Common Agriculture Policy.

Varje politiker med självaktning måste naturligtvis lägga fram sin åsikt. Sedan får det bli som det blir.
Men den långsiktiga utvecklingen blir som marknaden och de grundläggande principerna kräver inom Europeiska Unionen. Som är: Att europeiskt lantbruk skall leverera sina produkter till världsmarknadspris.

Miljöpartiet har startat med sina åsikter: /viktigt-att-eus-nasta-jordbruksreform-blir-gron/

Hur blir det då, om man skall göra mer än att gissa och önskedrömma som Miljöpartiet?
Att CAP nu helt lämnar den sociala dimensionen, som hittills varit en viktig del av CAP, det som styrt böndernas tillvaro - åtminstone i övriga EU - är nog tydligt. Svensk debatt önskar dock att "bönderna blir mer entreprenörer än gubbar som går hemma runt husen och drar". En åsikt som tyder på att man inte vet ett dugg om hur svenskt lantbruk egentligen fungerar idag.


Att gårdsstöden kommer att minska med, låt säga, 30%, torde inte bli någon överraskning.
Det innebär väl att riskerna för oro i den egna ekonomin hos lantbrukarna - och om bolagisering av större enheter blir framtvingade - kommer staten/samhället tvingas stötta dessa nya företag på ett annat sätt än en retorik om social politik utan ekonomiskt ansvar som präglat efterkrigstidens, åtminstone svenska, jordbrukspolitik.(/slapp-inte-jordbruksmarken-till-kapitalforvaltarna/)

Så därmed tvingas jordbrukspolitiken bli helt annorlunda.

De aktiebolag som skall driva europeiskt lantbruk framöver kräver vinst. Annars backar man ur.
Det innebär att samhället, CAP, måste ta ansvar för usla säsonger. Något som diskuteras här: /2017_RISE_CAP

Så just riskhantering, risk management, anses bli en av de viktigaste momenten i nästa CAP och redan nu lutar det mot en diskussion om ett system som skall skydda mot för stora variationer i lönsamhet (IST). En kopia/variant av det system som USA infört (/amerikansk-jordbrukspolitik.).

I nedan bild visas hur lantbrukare som tillfrågats uppfattar de olika möjligheterna.


onsdag 30 augusti 2017

CBD 8j och 10c


Rubriken på detta inlägg verkar helt snurrigt för den som icke är invigd i frågan om CBD 8j och 10c.

För att försöka förklara så måste man ta ett exempel. Som djurskyddslagen.
Den djurskyddslag vi har idag utgår till stor del från den politiska "gåva" som författaren Astrid Lindgren fick av politiken i mitten av 1980-talet. En tveeggad gåva som, om man är konspiratoriskt lagd, var en "gåva" som hämnd för "Pomperipossadebatten"där Astrid Lindgren avslöjade finansminister Sträng som en matematiskt idiot.

Nåväl, "Gåvan", denna nya djurskyddslag, innebar egentligen bara att ett antal "bör" i befintlig lagtext byttes ut mot "skall". Och för den mer kunniga var det uppenbart att allt skrevs i tanke på att en fasad av djurskydd skulle omfamna ett framtida industrijordbruk enligt de tankegångar som ingick i GATT/WTO om det globala jordbruket och handeln med jordbruksprodukter. Dock inbillades Astrid Lindgren att hennes vurm för det traditionella familjejordbruket enligt hennes böcker om Emil och Bullerbyn var djurskyddslagens syfte. Vissa fenomen hade man lagt in i texten som att burhönshållningen skulle upphöra. Så skedde givetvis inte utan lagarna och floran av styrande föreskrifter blev istället stora ingrepp i det traditionella bondejordbrukets djurhållningsmetoder.

Detta politiska motiv har nu, förutom trettio års debatt om burhöns, åter blivit en brännande fråga i dagens svinuppfödning, (/jordbruksverket-har-blivit-jo-anmalt/) som ju är en industriell verksamhet. Rationell industriproduktion /djurhållning är prioriterat av samhället! De som får bära den verkliga bördan av denna politik är det småskaliga/traditionella familjejordbruket vars verksamhet allt mer begränsas i just syftet att lagarna skall vara industrijordbruket till lags!

Ett klart exempel på denna industriella princip är reglerna om hur tjurar skall hanteras, vilket införts nu under år 2017. (/stutarochtjurarilosdrift/). Argumenten för detta är enbart, ytligt sett, ur djurens bästa, men som den som är litet insatt i jordbruk och djurhållning inser att det en rationaliseringsåtgärd mer är djurskyddsåtgärd. Det är helt uppenbart för den som funderar på argumentationen för denna förändring - som helt enormt påverkar en småskalig djurhållning med egen tjur!

Hur skall man då kunna påpeka att det här finns andra argument än det rationella industrijordbrukets behov av fasad av djurskydd?

Det är här CBD 8j och 10c kommer in i bilden! FN:s Konvention om Biologisk Mångfald, särskilt då artiklarna 8j och 10c. Därför att Sverige har skrivit på dessa uppdrag som är tänkt att vara genomfört till år 2020.

Och de nya reglerna om tjurhållning måste anses strida mot just dessa regler om "traditionell kunskap" som är en av de bärande punkterna i Konventionen  om Biologisk Mångfald (CBD)!

Detta är något som de medborgare som drabbas av dessa nya regler måste reagera mot! 

Vid Naturbrukskonferensen 20-22 oktober kommer frågan att diskuteras. Därför att nuvarande utveckling innebär att okunniga medborgare får bestämma över de medborgare som skall utföra arbetet.
En ordning som aldrig fungerat i ett demokratiskt samhälle.

söndag 27 augusti 2017

Asatro

Man borde bli förvånad över hur vissa samhällsfenomen, kulturyttringar, kan fortleva genom historien utan att något egentligen förändras. Det bara får andra förklaringar.
Som detta med hästen.
Att hästen hade en viktig religiös funktion i det förkristna samhället vet man ju, men kanske inte hur starkt detta var. Hästen var en tydlig symbol för guden Frö.

Att äta häst/hästkött hade en starkt religiös betydelse. Denna vikingatida religösa sed har uppenbarligen överlevt in i vår sekulära tid - utan att någon riktigt insett det.

Som dagens moderna, sekulära, politiker uttrycker sig, utan att inse att det är en urgammal religiös nordisk uppfattning: "Hästar är inte mat".

Men då vi svenskar är med i Europeiska Unionen sedan 1995 så är faktiskt hästar mat då man på kontinenten ser just hästen som ett lantbruksdjur som därmed inte har en religiös funktion utan är möjlig att använda som livsmedel.

Så konflikten om hästen i svensk administration har fått en nordisk "nyhednisk" funktion.
Är möjligen asatron på väg att återuppstå?

Här är en tidigare förklaring om konflikten inom hästhållningen:/hasten-ar-ett-lantbruksdjur-eller.

lördag 26 augusti 2017

Valet är ditt


Har vi möjlighet att välja?
Eller är utvecklingen given? TINA, som det heter.
De storskaliga förändringarna är långsamma i en människas tidsperspektiv, men ändå inte utan att man kan se det. Som det förklaras i denna länk: /the-new-economic-science-of-capitalisms

En självklar utveckling i detta perspektiv blir traktor med GPS. Utan denna teknik tycks alternativet (finns det?) bli häst- eller oxdrift.
Eller är det redan på gång?
http://omställning.net
/oljans-sista-strid/




onsdag 23 augusti 2017

Alltid ändan bak

När miljörörelsen diskuterar är det brukligt att aldrig ta med ekonomiska faktorer.
Men det är alltid ekonomiska faktorer som styr!
Som i skogsdebatten och i skogliga principer.
/overge-modellen-med-kalhyggen--for-klimatets-skull
Debatten om Lübeckmodellen, det som närmast är ett blädningsskogsbruk, böljar fram och tillbaka.
Men ingen funderar på de ekonomiska faktorerna. Som att Lübeckmodellen kräver andra beskattningsprinciper där ett kontinuitetsskogsbruk får särskilda skatteförmåner vid generationsskiften. Annars blir det som vanligt. Att skogen används för att klara ett generationsskifte.
Om någon tror att offentligt ägd skog skulle vara bättre så invänder grundaren till Lübeckmodellen att kommunalt ägande är en ekonomisk lockelse för kommunala ekonomer vid en ekonomisk kris. Att frigöra medel för att rätta till kommunens ekonomi.
Så hur man än gör är ändan bak.
Men det kanske löser sig på sikt då virkespriserna är långsiktigt fallande.
Statens intresse för skog och skogens ekonomi kanske minskar. Och den som tycker att skog är kul kanske får hållas utan restriktioner.
/skog-mossigt-eller-en-bra-investering/

söndag 20 augusti 2017

Principiella frågor


Familjejordbrukarnas Riksförbund har alltid varit en medborgarorganisation.
Även om det inte alltid framkommit rent konkret i text och tal så är det helt uppenbart om man följer småbrukarrörelsens utveckling under årtiondena.

I slutet av 1800-talet uppstod i kölvattnet efter frikyrkorörelsen en arbetarrörelse - och en bonderörelse. Som startade på allvar 1913 med jämtbonden och författaren Anders Kilian i spetsen som redaktör för tidningen Odlaren. Medborgaren/bonden stod i centrum. Första halvan av 1900-talet var en orolig tid och med industrialiseringen under mellankrigstiden, efter den enorma emigrationen som åderlät befolkningen, så fanns ingen arbetskraftsreserv i landet - utom småbönderna.


En politisk och ekonomisk rörelse, industrialiseringen, hos de besuttna i samhället medförde att både arbetarrörelsen och bonderörelsen blev uppfångade av makten i samhället. För storbönderna/lantbrukarnas del blev det bildandet av SAL 1928, senare RLF, som 1932 fick i praktiken, på märkligt kort tid, politiskt monopol på jordbrukspolitiska frågor. Med "12-mannakommittén", en statlig utredning, där småbönderna inte ens fick deltaga, som arbetade hela kriget och framförde sina åsikter om närmast tvångsrationalisering av småjordbruk 1947, vilket innebar starten för dagens jordbrukspolitiska utveckling, då man därigenom skulle frigöra ny arbetskraft till industrin - och rationalisera jordbruket. Frågan som många ställde sig redan då, men i ljuset av den fascistiska situation som varit i omvärlden och som egentligen inte städats undan i Sverige, då vi inte var med i kriget rent konkret, så blev inte frågan tydlig. Frågan om det framöver helt dominerande LRF verkligen var en demokratisk medborgarorganisation?

Efter 1968, då vänstern var som starkast, blev LRF, 1972, en "näringspolitisk" organisation. En, egentligen, socialistisk konstruktion i den då tydligt vänsterpräglade samhällsdebatten. Det innebar att jordbrukskooperationen/föreningarna stärkte sin makt över sina bonde/lantbrukarmedlemmar. Ett fenomen som kanske i den tidens anda och ekonomiska situation hade mindre betydelse i den kommande subventionspolitikens tid. Att en och annan lantbrukare letade efter någon som kunde peka på oegentligheter det var uppenbart, men det var ganska klart att alla pressläggande hål var tilltäppta.

Tiden gick och i samband med EU-inträdet 1995 borde en demokratisk omorganisation av LRF och föreningsrörelsen skett. Enligt de regler som gäller inom Europeiska Unionen angående "passivt medlemskap i föreningar". Något som troligen har sina rötter i krigets fascism och som EU vill städa undan. Man kan konstatera att vårt grannland Norge i samband med EES-avtalet med EU, som hade ungefär samma upplägg inom yrkesfisket som svenska LRF och jordbrukskooperationen, totalt ändrade på sina regler om medlemskap i olika föreningar och centralorganisationen. Men någon liknande uppgörelse med sina trettiotalstraditioner gjorde inte LRF. Snarare tvärtom, då man successivt stärkte de olika föreningarnas positioner i LRF. Därmed degraderades de enskilda fysiska medlemmarna, de så kallade medborgarna, enskilda småföretagande lantbrukare, till köpta (via rabatter av olika slag) nummer i en utåtriktad bild av "folkrörelsekaraktär" riktat mot övriga samhället. Man bör nog påpeka att detta var en vanlig metod hos hela västvärldens lantbrukarorganisationer att blåsa upp medlemsantalet och därmed försöka ge politiken intryck av medlemsstyrka som egentligen inte fanns.

I detta perspektiv är dagens turbulens i LRF intressant. Har LRF drabbats av en demokratisk kris? Eller är detta bara en intern maktkamp där olika intressen kolliderar? För den som är intresserad av LRF och lantbrukskooperationens framtid kan det vara värdefullt att följa utvecklingen.
http://www.atl.nu/lantbruk/lrf-brak-om-principiella-fragor/

fredag 18 augusti 2017

Modernt framför allt

Som en effekt av Livsmedelsstrategin kommer nu politiska propåer från olika källor.
I tidningen ATL var en "liberal" insändare med. Som just påtalade att man behöver en "modern" jordförvärvslag, inte som den gamla "Baggbölerilagen".
Förklaringen var rak och ungdomligt enkel. Sett ur ett kaxigt liberalt resonemang. Och helt konsekvent ur jordbrukspolitisk "modern" historia.

Men som en kommentar var:
"Hälften av all jordbruksmark är väl idag aktiebolag. Nu vill de mäktiga ta över allt, eller lägga ner.
Aktiebolag bekymrar sig inte för de osannolika kriserna. Familjejordbrukarna har ett intresse att bevara marken för kommande generationer.
Stordriftsfördelar utan konkurrens övergår lätt i Oligopol. Det lär inte vara positivt för konsumenterna på lång sikt. 
Lär av historien: Kolchoser i Sovjet och Baggböleriet i skogen, bondefördrivning i Indien och Afrika."

Frågan är om vi kan lära av historien? Förra gången som europeisk livsmedelsförsörjning sviktade är såpass långt tillbaka nu att ingen minns. Dessutom tycks det finnas en kollektiv vilja att förtränga det skedda. Utan resultatet av den agrara krisen i början av 1970-talet, det som kallas Blairhouse-överenskommelsen utgår från GATT/WTO principer istället i förklaringen om vad som skett.
En svensk historik visar att svensk jordbrukspolitik agerat isolerat, åtminstone ytligt sett, från övrig europeisk jordbrukspolitik. Särskilt då man knappt noterat konflikten mellan USA och EG från början av 1970-talet då de europeiska politikerna införde stöd till oljeväxtodlingen inom EG för att balansera  soja- och majsodlingen i USA och dess påverkan på europeisk livsmedelssituation. Att det medförde kraftigt höjda matpriser i Sverige noteras knappt utan orsaken till hela subventionskarusellen med början i tidigt 1970-tal tycks sväva i dunkel. Även om det går att få en sammanfattning i LRFs "Händelser och fakta 1971-2006".

Dock blir misstanken att dagens utredning, "Livsmedelsstrategin", kokar ner till frågan om bolagsägande av svensk jord i större skala än idag. Som en effekt av bedriven jordbrukspolitik sedan slutet av 1940-talet. Troligen kommer de flesta större lantbruksföretag att tvingas byta ägare då de senaste årtiondenas egendomliga samhällspolitik skapat känsliga jordbruksföretag. Man kanske bör ha med i åtanke att svenska markpriser är relativt låga i ett europeiskt perspektiv. Så det kan innebära att även mindre jordbruksfastigheter kan drabbas av kraftigt höjda markvärden framöver. På gott och ont. Om en bolagiseringen av medborgarägd/privatägd mark blir verklighet.

onsdag 16 augusti 2017

Förståndet kommer med åren

Ibland är det synnerligen svårt att komma på rubriken för inläggen. I detta fall kommer flera alternativ upp i tanke. Som "Hut går hem", eller "När faen blir gammal blir han religiös". Men för att inte bli alltför ironisk blev rubriken som det blev.

I en debattartikel i Expressen funderar historikern Gunnar Wetterberg över tidens gång och olika politiska och byråkratiska reglers kombinationer och dess effekter. Ur ett åskådarperspektiv, tycks det. Kanske att han ser hela tillvaron ur ett historiskt perspektiv? Hans omtanke om det svenska landskapet som han uttrycker i artikeln var mer en bisak förr. Så var det alltså inte förr, när han var sekreterare i ESO-rapporten1988, Alternativ i jordbrukspolitiken. Då var det nyliberalt marknadstänkande som gällde. För den intresserade så finns en sammanställning om just avregleringen och Gunnar Wetterbergs insatser i HISTORISK TIDSKRIFT från 2008, Politikbyte och idéernas betydelse av Henrik Lindberg

Men tiderna ändras. Idag är allt Gunnar Wetterberg en konservativ samhällsdebattör (EU-motståndare och Nordisk unionist) med fokus på svensk byråkratis historia och tydligen även industrihistoria. Men kanske att dessa funderingar runt maktens historia inte bara begränsas dit utan kanske även jordbruket och bondens/allmogens historia kan bli en del av Gunnar Wetterbergs svenska historia. Och framtid.

(Andra inlägg i samma ämne: /sparbyten-bo-dockereds-vagval.)

måndag 14 augusti 2017

"Det är synd om kossorna"

På alla medeltida kungahov hade man någon som kunde säga sanningar utan att bli straffad. En gycklare som oftast berättade för fursten om den sanning som vanligen ingen sade rentut i allas rädsla för att inte vara PK (politiskt korrekt).
Idag tycks behovet av en gycklande sanningssägare vara större än på länge!
Men var finns gycklarna idag?
Bland bloggarna på nätet, måste svaret bli. För i det ängsliga väletablerade kommersiellt beroende pappersmedia  (eller radio/TV) finns inget av gycklande samhällskritik.
Eller?
Undantag finnes kanske.
Befriande, avslöjande och rakt mitt in i den politisk korrekta förljugenheten.
/nöje/nej-out-west-

torsdag 10 augusti 2017

Styrda opinionsundersökningar


Enligt talespråket att man letar där ljuset är som bäst, tycks olika opinionsundersökningar fungera i opinionsundersökningar riktade mot lantbrukare.

Och dessutom är de inte objektiva!

De flesta frågor i sådana undersökningar brukar innehålla ett Vet ej/Inget av dessa - alternativ men, vilket är noterat vid flera tillfällen, flera undersökningar, har vissa frågor inte med det alternativet utan bara ett antal alternativ som man lätt halkar förbi och inte inser vikten av frågan.
Som detta:


Vilka av dess alternativ skulle kunna påverka ditt beslut att investera positivt:

Givna svar att välja mellan:
Tillgång till kredit.
Investeringsstöd, vid ett tillfälle.
Årliga investeringsstöd.
Råd från en lantbruksrådgivare.
Att lära mig från andra jordbrukares erfarenheter av teknologin.

Det alternativ som brukar (och normalt borde vara med i en objektiv undersökning) finns inte:
Inget av dessa.

Varför inte?
Därför att det innebär att svaret inte blir det önskade!
Då det innebär att jordbrukare kanske inte är det som politiken och samhället ständigt, i alla tider, inbillat sig och alltid framhåller, att bönder är en samling idioter.
Och som alltid behöver höra det.
När det är politiken som vill höra att de är duktiga med sina ständigt återkommande jordbrukspolitiska beslut som alltid slår fel.
Styrda opinionsundersökningar, även om de hanteras på universitetsnivå, är en styggelse!
Eller från den centrala Brysseladministrationen!
http://www.aspecto.dk