Man borde naturligtvis från början, som politiker, redan insett problemet med en exportstrategi som politisk idé, med erfarenheten som den snart femåriga bojkotten av Ryssland innebär för Europeiska unionens livsmedelsexport. Att en nationell jordbrukspolitik, för en svensk, inhemsk marknad vore förståndigare som internationell politik utvecklar sig. Men så blev det inte.
Istället för den svenska nyliberala doktrinens funktion går vi mot nationell protektionism över hela världen där det senaste är en konflikt mellan USA och Kina. En utvidgning av konflikten Ryssland - EU, där samma vapen används - Jordbruksexporten. Det är därför dags att ifrågasätta Livsmedelsstrategin!
Dagens europeiska jordbrukspolitik bygger på de stora europeiska livsmedelsföretagens behov. Inte på böndernas behov som propagandan påstår. Det var nog tanken från början, efter krigsslutet, att stötta de europeiska böndernas usla villkor som gav flera pluseffekter som ökad livsmedelsproduktion i ett sargat Europa och minska den snabba urbaniseringen (som man hade dåliga erfarenheter av från sena 1800-talet). Men från 1990-talet är det de stora livsmedelsföretagens behov av råvaror som styr jordbrukspolitiken. Kommissionären Pascal Lamý uttryckte detta rent ut på ett möte med de europeiska stora livsmedelsföretagen då han menade att "jordbruket är ett problem, medan livsmedelsföretagen är guldäggen och att jordbrukspolitiken (CAP) skulle ordna så att de (livsmedelsföretagen) skulle kunna köpa sina råvaror till världsmarknadspriser även inom EU". Man kan konstatera att Livsmedelsstrategin har samma ambitioner.
Dock tycks den amerikanska uppblossande handelskonflikten med Kina förändra situationen. Det är nu inte bara en konflikt Ryssland - EU, utan nu en konflikt USA - Kina som bönder måste ta hänsyn till. Kina använder en taktik - lika för lika - där tydligen hela den amerikanska jordbruksrelaterade exporten till Kina blir inräknad, grödor, maskiner med mera. Och Kina söker efter ersättningsprodukter, på hemmamarknaden eller på världsmarknaden. Effekten kan bli förödande då detta troligen sprider sig. Den som levererar ersättningsprodukter till Kina kommer att utsätta sig för amerikanskt ogillande.
En exportinriktad svensk jordbrukspolitik är därför felaktig politik framöver. Att denna nya globala politik blir långvarig visar bojkotten av Ryssland, så att man bör snarast tänka om angående Livsmedelsstrategin.
https://www.extension.iastate.edu/agdm/
Avslöjande uppgifter:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar